Sömnlösa tvättpåsar och ömma nappflaskor?!

Eller vänta lite, jag menar sömnlösa nätter, påsar under ögonen, tvätt i högar stora som Mount Everest, diskbänken full av nappflaskor, ömmande och såriga bröstvårtor, blöjutslag, skrik och gråt de flesta av dygnets timmar. Ja, det var så jag föreställde mig, att så blir livet som småbarnsförälder.

Jag har inte hört någon tala om hur lätt det faktiskt kan vara. Nu kommer väl jag bli hatad av många, men jag måste vara ärlig och i det stora hela så tycker jag att det har varit och är lätt att ha barn. När Emilia kom till världen hade jag kunnat skaffa hur många barn som helst, det blev precis så som jag hade drömt om. Förlossningen var jättebra, amningen fungerade från dag 1, hon ammade inte i flera timmar åt gången och hon sov hela nätter tidigt. På dagarna somnade hon hur lätt som helst och det var inga problem att ha med henne och så flöt det på. Sen blev jag gravid igen och en bit in i graviditeten så undrade jag vad vi gett oss in på allt eftersom Emilia kom in i olika struliga perioder. Men det löste sig efterhand även om det var en hel del jobbiga stunder. Sen kom Emma och då kom tvåbarnschocken, men det som var jobbigt var just att det nu var två att ta hand om. Emma var precis som Emilia när hon var i samma ålder och Emilia var inte mer än innan, men just det där att få ihop alla rutiner och så ställde till det och så min ångest på det, ingen bra kombination. Men det löste sig och nu flyter det på igen och de där jobbiga stunderna för några månader sedan känns långt borta. Fast det där med att skaffa hur många barn som helst tänker jag lite annorlunda om nu, kanske möjligtvis att jag kan tänka mig ett barn till om några år men sen är det stopp. Känns faktiskt väldigt lagom med två.

Nu ska ni inte tro att ALLT fungerar och att Emilia alltid är from som ett lamm och att Emma aldrig är ledsen och kinkig. För ni som följer min blogg vet ju att det är dagar som är jobbiga och jag sliter mitt hår. Men just nu är det väldigt lätt och det känns underbart!!

Lite mjölk var dag...

till Emilia alltså. Vi har sedan en vecka nu gett lite mjölk varje dag och än så länge inte märkt något på henne. Det är visserligen bara någon matsked, men hade hon varit riktigt allergisk så hade hon ju mått dåligt av den lilla mängden också. Så förhoppningsvis så har allergin vuxit bort, men vi skyndar lååååååångsamt. Vill ju inte chocka hennes lilla mage.
Idag åt hon smörgås med kaviar på och fruktpuré till frukost, det tyckte hon om. Säg det hon inte tycker om, hon äter typ allt, håller tummar och tår för att det håller i sig.

Har funderat lite på det här med barn och äta själv. Jag är ju som jag säkert skrivit innan "allergisk" mot kladd och klet. Jag vet att det låter supertöntigt, men sån ÄR jag. Jag tycker inte om kladdiga och fläckiga kläder TROTS att det finns tvättmaskin. Emilia bröd, gurka, oliver och annat smått och sen matar vi henne i övrigt. Hur länge vi kommer göra det vet jag inte. Men jag är rätt övertygad om att hon kommer kunna äta själv hur bra som helst när hon är redo för det.

Nu ska jag fixa lunch, skriver nog mer sen om jag har tid. Har andra tankar som behöver ventileras lite :o)


Oj vad tiden gick fort...

Åsa ringde förut och vi satt och pratade om allt möjligt som vi brukar. När vi la på kollade jag tiden som jag alltid brukar 1 timma och 46 minuter!!! Det var länge sedan jag pratade i telefon så länge ska jag säga. Men det är så när man har mycket att prata om :o)

Idag gick vi inte upp så tidigt som igår. Vaknade när Micke åkte till jobbet och tänkte gått upp men somnade om och vaknade igen 8.50 så då gick vi upp och åt frukost. Har suttit och grejjat lite med nya luren och det är MYCKET att lära sig. Inte som en traditinell telefon som man är van vid, men jag ska nog få till det bland "appar" och annat.

Nu sover lilla stumpan efter en stående förmiddag och lite lunch. Hon står verkligen så fort hon för möjlighet nu och når ALLT på soffbordet så nu kan man inte använda det som säkerhetsyta längre, inte heller soffan går att nyttja till detta då hon når ALLT där också. Nu dröjer det nog inte länge innan hon går.

Igår köpte jag en jacka till Emilia igår på Polarn o. Pyret, men ska troligen byta den från storlek 74 till 80 för då kan hon ha den längre. Gör inget om den är lite stor nu i början.


Ska nog köpa byxor till också och en vindfleecejacka. Byxorna blir troligen i svart för då kan man ha dem till allt, men vindfleecen är jag osäker på, den finns i många färger men de som jag väljer mellan är svart, grön, gul, grå och mörkrosa. Svart känns lite mörk för Emilia men ändå lättanpassad färg, grön och gul är ju lite kul färger så där men kanske lite skrikiga för min smak, grå är ju en bra färg och rosa är ju superfint. Men jag tänker lite att det kan vara bra att köpa en färg som passar både tjej och kille om vi lyckas att få ett barn till så kan man använda den då också, ekonomiskt serru :o) Ge gärna en kommentar vilken färg du tycker vi ska välja.

Vår kärlek har nu passerat 11 månader!

Emilia blev igår 11 månader och vi glömde av det IGEN!! (dåligt minne eller bara allmänt disträ?) Jag kom på det imorse när jag vaknade som tur va! Jag tror jag blev förlåten av henne för hon har inte visat något agg emot mig hittills idag, lika glad som vanligt :o)

Var ju dags att väga lilla stumpan också så det gjorde vi nu på morgonen och resultatet blev ca 8,1 kg med risk för några hekto plus minus fel eftersom vi inte har någon barnvåg här hemma. Men hon går i alla fall upp i vikt och det är det som är huvudsaken.

Nicka med huvudet är roligt tycker Emilia, fast det ser mer ut som hon headbangar (stavning??) Smackar med munnen är också roligt och att härma mig och Micke är kul. Hon förstår ju nu att om vi gömmer oss under en filt så kan hon ta bort filten och där är vi och det är så himla sött.

Vi försöker att lära Emilia ordet "nej" och det är ett projekt i sig vill jag lova, men skam den som ger sig. Som en vän till mig skrev i sin blogg om sin son, "han är ju bara bebis" och det är ju Emilia också så det är klart att det tar ett tag.

Nej nu ska jag göra lite nytta!

Usch och fy...

Går inte beskriva i ord hur jag mår just nu. Försöker verkligen tänka possitivt men det går inte just nu, minsta lilla grej drar ner mig igen. Och idag blev det inte bättre av att Emilia ramlade ner från våran säng imorse. Inget hände med henne, hon mår precis som vanligt och så, men jag har ju ångest som inte är av denna värld. Jag anklagar mig själv att jag är en dålig mamma och att jag inte är kapabel till att ta hand om henne och jag har gråtit mer eller mindre hela dagen till och från. Micke säger att jag är en superbra mamma och att sånt kan hända vem som helst, men vad hjälper det? Jag pratade med pappa förut och han sa att jag inte skulle anklaga mig själv utan det är sånt som händer, men jag mår dåligt ändå. Det hjälper inte att höra såna saker för det är ändå MITT FEL!! Det var jag som var med henne i sängen och ingen annan, därav mitt fel att det hände.

Jag som skulle få så mycket gjort idag, jag kan inte koncentrera mig alls. Vad ska jag ta mig till?! Just nu ligger Emilia och sover middag så jag har bara mig själv att ägna mig åt i ett par timmar, men jag vet inte vad jag ska göra... komma på en plan att utrota denna ångest

Hur mycket energi finns?

Emilia har verkligen kommit in i en period full av energi. Hon har inte tid att sova, äta eller byta blöja. Hon kryper i full fart fram och tillbaka och plockar med allt som kommer i hennes väg. Favoriten är DVD-fodral och några resehandböcker om Thailand, Malaysia och Söderhavet. Hon sitter och plockar med dem en stund för att sedan med full fart krypa iväg för att hitta något annat att plocka med. Så fort hon får se mig eller Micke så skiner hon upp som en sol och sätter av emot oss. Är man i köket och lagar mat så är hon med såklart. Öppnar man ett skåp så är hon där, öppnar man kylskåpet eller frysen så ska hon helst krypa in i det, likaså med diskmaskinen.
Samtidigt som det kan vara väldigt jobbigt med all hennes energi så är det så otroligt charmigt och man får sig många goda skratt av hennes busigheter. Tänk då sen när hon börjar gå!!

Känner mig såååå värdelös...

Idag på eftermiddagen hände något som inte får hända, som inte ska hända. Men jag är inte mer än människa och ibland så missar man som människa saker. Jag skulle åka iväg och handla och gick ner och bytte på Emilia innan. När jag kom upp igen så skulle jag kolla hur mycket pengar jag har på kontot och satte ner Emilia på golvet i kontoret. När jag var klar så gick jag ut i vardagsrummet och hämtar lite saker och rätt som det är så hör jag två duns och sen börjar Emilia gråta. Jag vänder mig om och Emilia ligger med huvudet neråt på andra trappsteget och glider ner mot tredje. Jag hade missat att stänga grinden i trappan. Mina tankar hade varit på helt annat håll när jag kom upp så jag missade helt enkelt att stänga grinden och inte märkte jag det när jag gick från kontoret ut till vardagsrummet heller, mänskliga faktorn... Snabbare än blixten var jag där och tog upp henne. Ingen skada skedd och hon grät några sekunder för att sen bli glad igen. Jag däremot hade världens ångest. Fatta vad som kunde hänt!!! Mår så himla dåligt över detta och jag vet att det är mänskligt att fela och att det kunde hänt vem som helst. Men ändå så är det så oerhört jobbigt. Jag kommer ALDRIG mer glömma stänga den grinden det kan jag lova!! Liknande saker har säkert hänt många föräldrar runt om i världen. Så ensam är jag nog inte, men jag känner mig som en värdelös mamma. Jobbig känsla det där...


Nu går vi till tryggare kvarter...

Jag har pratat med ett annat BVC och förklarat situationen och ska byta dit. Så ska jag förhoppningsvis slippa må dåligt och vara arg efter varje BVC-besök. Nu återstår bara att ringa till vårt gamla BVC och tala om att vi ska byta och att hon ska "skicka över" journalen till det nya. Men jag ska ladda och förbereda mig först, måste verkligen få fram till henne hur jag känner det. Vem vet, hon kanske förstår och kan ändra sig.

Idag skiner solen och jag ska fortsätta pyssla lite och sen är det storhandling på schemat idag också.


Bra proportioner!

Idag efter frukost så tog vi en promenad till BVC för 10-månaderskontroll. Emilia väger 7895 gram och är 70,3 cm lång och har således bra proportioner. Känns skönt att hon följer sin kurva och växer som hon ska. Hon utforskade massa spännande saker på BVC-rummet, hon fick tag på massa papper från pappersinsamlingen och såg riktigt nöjd ut.

Jag var dock som vanligt irriterad när jag gick därifrån. Trots att Emilia har fått diagnos mjölkallergi bekräftad av en barnläkare så menar vår BVC-sköterska att det inte är mjölkallergi eftersom det inte visar på prover. Hur dum  får man lov att vara undrar jag då??? Hon ifrågasatte om Emilia verkligen behöver Pepticate (mjölkersättning för spädbarn) och extra kalktablett. För det hade hon aldrig hört talas om att ett barn behöver.
Blir så irriterad på mig själv att jag inte bara säger till henne att hon borde läsa på lite och att jag litar mer på vad läkaren och dietisten säger än vad jag litar på vad hon pratar för gojja. Men jag sitter där snällt och bara tänker vad jag vill säga, men jag säger inget. Hon är väldigt överlägsen denna kvinna och jag tror att det är därför jag inte säger något. Hon skulle säkert bara köra över mig med massa arroganta kommentarer. Jag tror i alla fall att jag ska byta BVC, är ju inte kul att vara arg och ledsen varje gång jag varit där.

Annars då? Jo tack bara bra. Jag har idag börjat med syprojektet till Emilia's rum. Har klippt till trekanter till vimpelbanden och strukit på lite vliselin, men jag måste köpa mer sånt och det ska jag göra imorgon tror jag. Tvättat lite har jag också gjort och Micke's mormor och morfar var här och fikade lite vid lunch idag. De hade köpt en liten "hund" till Emilia, en sån där som går och skäller om man har batterier i. Emilia tyckte den var spännande :o)

05.37

Denna tid valde Emilia att vakna idag. Jag vaknade också, med en djup suck... Gick in till min älskade dotter och hittade henne sittande i fotändan av sängen och nappen låg på golvet. Så jag gav henne nappen och la henne tillrätta i sängen och satte på speldosan och gick sedan trött tillbaka in till sängen. Hon somnade om och jag somnade om, sköööönt!

A bad day!

Ont i halsen, ingen energi, för mycket tankar, stress, ont i huvudet och grått väder. Allt detta på en och samma dag. Ja det har helt enkelt varit "a bad day" idag. Hoppas dagen blir bättre imorgon. Hade så mycket planer för idag, men jag fick INGET gjort. Då känner jag mig som en dålig människa så här på kvällen. Jag har hela dagarna på mig att göra saker som att städa och baka, men dagarna bara rinner förbi och jag får dåligt samvete. Varför kan jag inte bara njuta av dagarna och låta bli att känna mig dålig? Jag tror att jag har för mycket saker som jag vill göra och behöver göra så då gör jag istället ingenting. Borde kanske göra en lista med sakerna som ska göras och sen stryka en sak i taget. Sen har jag ju faktiskt en krypande Emilia och det är ju som ett heltidsjobb att ta hand om henne. Byta blöjor, mata, underhålla och se efter så hon inte hittar på bus. Så tänker jag att när hon sover så ska jag... Så kommer stunden då hon ligger och sussar gott i en timme eller två, vad gör jag då? SLAPPAR! Ja ja, jag får väl ta tag i saker i ett annat liv.

Varför göra något idag när det kommer nytt att göra imorgon??

Äventyr på övervåningen.

Nu kryps det runt runt på övervåningen i allt högre fart. Och allt är intressant att titta på, dra i och smaka på. Hon kröp på golvet här inne på kontoret tidigare idag och kröp då givetvis fram till bokhyllan. I ena bokhyllan ligger det lite ramar längst ner på en låda, dessa ville hon självklart ha. Jag sa "nej" och lyfte bort henne, lika snabbt var hon tillbaka på samma plats och jag upprepade proceduren och hon lika så. Tredje gången satte hon sig framför hyllan och sträcker den lilla handen emot hyllan samtidigt som hon tittar på mig med världen leende och ser så där riktigt full i sjutton ut. När jag sa "nej" så tar hon ner handen och skrattar för fullt.

Sen bär det av ut i vardagsrummet och fram till tv-bänken. Där drar hon ut alla X-box spelen och kastar omkring sig och jag följer efter och plockar tillbaka dem och ger henne lite leksaker att leka med. Varpå hon tittar på mig som om jag vore fullkomligt galen och börjar återigen dra ut X-box spelen och jag ställer tillbaka dem. Det gäller att vara enveten, frågan är bara vem av oss som håller ut längst :o)

Nej nu ska jag fixa kaffe och dra upp min man ur sängen. En hink med kallvatten kanske gör susen ;o)

Ska man inte kunna lita på barnmatstillverkarna?!

För en tid sedan kom Semper med en mjölkfri gröt och välling. JIPPI tänkte jag och köpte den genast, det finns ju inget större utbud på mjölkfria produkter på barnmatsfronten. Emilia älskar gröten och vällingen blandar vi i hennes mjölkersättning på kvällen. Igår på Svenska Dagbladet läser vi följande:

"Barnmatstillverkaren Semper stoppar ett parti mjölkfri gröt och välling. De återkallar samtidigt varor som redan finns ute i butikerna eftersom de hittat mögel i maten.

Företagets egna analyser har visat att det finns otillåtet hög halt av mögel i varorna Mjölkfri fullkornsgröt, Mjölkfri välling och Mjölkfri fullkornsvälling. Sammanlagt handlar det om 12 000 förpackningar...."

Detta är inte hela texten kan tilläggas. Men vad jag funderar över är då, de skriver "otillåtet hög halt av mögel", ska det få vara mögel i maten över huvud taget???
Sen blev ju nästa tanke vad Emilia nu ska äta till frukost? Och vad ska vi ha i vällingen på kvällen? Så imorse så fick hon havregrynsgröt och det tyckte hon var supergott :o) Problemet vi funderar på är om hon får i sig tillräckligt med kalcium nu? Ska fösöka få tag på dietisten och höra med henne. Vällingen får vi lösa på annat sätt. Vi har ett annat vällingpulver hemma som funkade igår i alla fall, men det löser inte upp sig så bra så vi får se hur vi gör med det.

Har i alla fall ringt till Semper och de ska skicka ut värdecheckar för de paket som vi har köpt ur den aktuella leveransen. Men jag vet inte om jag känner för att köpa deras gröt och välling någon mer gång. Känns inte tryggt.

Jag tror jag blir .... !

Visst är det underbart när barnen börjar krypa, det är så mysigt när Emilia kommer krypande efter mig in till köket eller vart jag nu går. MEN och det finns ett stort MEN, jag tror jag blir tokig!! Hon är ju på ALLTING!! Bokhyllor, sladdar, stereo ALLT!!! Det är ju värre än det är att ha valp. Ibland lyssnar hon jättebra när man säger nej, men för det mesta så hjälper ingenting och det gör mig tokig. Jag VET att det är en period och att det blir bättre, men det är ändå jobbigt just nu.

Funderar på att packa iväg oss i bilen och komma ut lite, ska nog kanske åka till Tygkällan och kolla på tyger. De KANSKE har något tyg som passar till Emilia's rum.


Överallt och ingenstans!

Vår älskade dotter är på G igen. Lite snuvig fortfarande men verkar i övrigt tillbaka på banan. Hon kryper omkring väldigt försiktigt och utforskar allt som kommer i hennes väg. Vi föräldrar kämpar med att lära rätt och fel och framför allt vad ordet NEJ betyder. Ibland så lyssnar hon riktigt bra och släpper det hon har i händerna när vi säger "NEJ" så kryper hon vidare till nästa äventyr.

Jag hade tänkt att vi skulle anmäla Emilia till babysim nu i vår, men vi har kommit fram till att vi struntar i det nu. Vi kan åka till badet med henne själva och snart är ju sommaren här och då kan vi bada ute. Tycker det är löjligt mycket pengar att betala för babysim, 790 kronor för 8 gånger á 30 minuter.

Att vara mamma till ett sjukt barn.

Ja det är inte alltid så lätt. Det gör så ont i hjärtat när Emilia bara gråter och gråter och näsan rinner. Hon har ändå sovit relativt bra i natt, har varit vaken några gånger och haft svårt att komma till ro. Det är ju första gången som Emilia är så här sjuk att hon påverkas av det och är så ledsen. Vi är inte vana vid detta och jag blir så frustrerad när inget hjälper. Nu sover hon i alla fall, somnade liggande på mig förut och jag la henne i sängen. Hoppas hoppas hon får sova en stund nu, det behöver hon. Men emellanåt så skrattar hon som vanligt och det är skönt.

Nu tror jag att hon vaknade till där nere, får gå och titta till henne. Inte lång stund hon fick sova stackarn.

Vänner är guld!!!

I eftermiddag har Emilia gråtit och gråtit. Näsan rinner och så fort jag torkat så blir hon ledsen. Hon åt i alla fall lite mat till middagen och hon dricker bra med vatten. Men vad jobbigt det är att se henne så ledsen och vara själv med henne och inget hjälper när man tröstar. Känner mig så otillräcklig som mamma.
Ringde i alla fall Åsa förut och frågade hur de brukar göra med Linus när han är snorig och hon rekomenderade Nezeril pipetter. Jag fick lite smått panik för hur sjutton jag skulle kunna komma iväg och köpa det med en sjuk lilla, men Åsa underbar som hon är for iväg och köpte det åt mig och kom hit med. Vänner är guld att ha. Tack så mycket Åsa för hjälpen, älskar dig! ♥
Så Emilia fick näsdroppar, alvedonsupp och välling. Sen låg hon hos mig med huvudet mot mitt bröst och jag sjäng lite för henne och då somnade hon nästan. Då lade jag ner henne i sängen och stoppade om henne och nu sover hon gott. Hoppas hon får sova gått i natt nu och att hon är bättre imorgon.
Jag kände förresten förut att andra tanden nästan spruckit igenom så det gör väl inte saken lättare för lillan, måste göra ont.

Ja jag vet att jag borde sova nu...

...men här sitter jag och surfar runt på massa inredningssidor. Jag har blivit smittad av en svårbotlig sjukdom "inredningsinfluensan" och Micke håller på att bli galen på mig. Jag kollar sida efter sida och hittar massa fina saker och sen glömmer jag av vilken sida jag hittat sakerna på, smart va!

Vi var hos Micke's föräldrar förut, de åker till Thailand imorgon och ska vara där i två veckor. Jag satte ner Emilia på golvet så hon skulle få krypa lite och skulle fixa till hennes byxor i bak, då ramlar hon framåt och slog i golvet, det har hon gjort hemma flera gånger utan att något hänt så jag gjorde som jag brukar, tog upp henne och sa att allt var ok. Ser då att hon har blod ner på hela hakan och jag blev livrädd. Det visade sig att hon slagit upp överläppen mot sin lilla tand och hon var så himla ledsen. Det är första gången något sånt händer och jösses vad jobbigt det kändes. Anklagar fortfarande mig själv och känner mig som en värdelös mamma. Får panik bara jag tänker på det.

Nu ska jag försöka sova lite.

Månadsdag idag!

Ja idag är Emilia 9 månader. Tiden går så oerhört fort, tycker inte det varlänge sedan hon låg på mitt bröst för första gången så liten så liten och nu kryper hon omkring här hemma och hittar på massa bus. För nu får man ha koll vill jag lova för nu går det undan och fortare lär det väl gå. Så nu måste vi lära henne vad som är förbjudet att göra. När jag sitter här så kryper hon omkring på golvet här och fram till hyllan med DVD-filmer och drar ut dem och jag får lyfta bort henne. Detta har upprepats 10 gånger under tiden jag skrivit dessa rader. Men skam den som ger sig :o) Elak jag är va! Hi hi.

Jag vill inreda...

Nu har Louise och hennes mamma varit här och fikat och vi har pratat massor och Emilia visade upp sina färdigheter. Det var jätteroligt att träffas.

Nu har jag suttit vid datorn här och surfat omkring och letat inredning till Emilia's rum. Jag vill ju att det ska vara rosa och vitt och inte massa skrikiga färger utan något som funkar rätt många år. Och det vore väl inte svårt om det inte vore för det att när vi får nästa barn så kommer de få dela rum och får vi då en pojk så vill vi ju inte ha ett helrosa rum. Så det gör det lite krångligare. Vi har lila och vita väggar nu så det får väl funka så länge. Försöker nu hitta något fint påslakanset och lite fina kuddar. En fin matta för den svarta som ligger där nu är ju inte allt för rolig i ett barnrum. Fattar inte varför vi köpte en svart matta dit när vi visste att det skulle bli barnrum där, knäppt så knäppt. Vi har bestämt oss för att köpa en hylla på Ikea med lite lådor i rosa.
 
Men det blir ju inte så stor skillnad från nu. Jag vill ha en sänghimmel, lite fina boxar och lite fina lampor också. Men jag får väl leta vidare. Det jobbiga är ju att jag hittar saker på olika sidor, kan de inte ha ALLT jag vill ha på samma sida?! Det vore kanoners.

Nu ska vi laga mat.


Tidigare inlägg
RSS 2.0