Emilia opererad och gipsad och Emma har slutat med napp!

Har ju inte bloggat på ett tag, det har hänt lite den senaste veckan. I måndags när jag hämtat Emilia på dagis och vi kom hem så gick vi ut och Emilia tränade med sin springcykel. Vi tog en sväng i området och då kom pappa Micke åkande från jobbet så vi tog svängen till garaget. När det var dags att gå tillbaka så är det lite nerförsbacke och Emilia satt på springcykeln och rullade neråt och hon hann trilla och la sig på ena sidan innan vi kom ifatt henne. Hon blev jätteledsen och grät och grät. När vi väl kom in igen så la hon sig på soffan och vi fick inte röra hennes arm och hon grät sig till sömns. När jag väckte henne efter 40-50 minuter så började hon storgråta igen och ville inte äta mat vi hade lagat och jag fick nätt och jämt titta på armen och hon var svullen. Jag ringde 1177 och de tyckte vi skulle åka till jouren. Jag kände mig lite hönsig men okej då, vi får väl åka dit tänkte jag.
Fick komma in rätt snabbt på jouren och det var snabbt bestämt att vi skulle bort till röntgen. Jag åkte förbi och hämtade Mickes mamma, körde henne till oss så hon fick vara hos Emma som hade lagt sig och Micke följde med till sjukhuset. När röntgen var avklarad fick vi en röd lapp och så fick vi gå till väntrummet på akuten. Snart var det vår tur och de talade om att hon har en fraktur på överarmen och vi fick komma till lekrummet och vänta på läkare. Jag vart ledsen och mådde inte bra, Emilia var trött och ledsen och hade jätteont och Micke var orolig men höll ställningarna. Emilia fick "trollplåster" om de skulle behöva sticka och hon tittade på en "Karlsson på taket" och "Postis Per" innan hon tillslut somnade och strax efter så fick vi komma till ett annat rum och vänta. Emilia fick en värktablett som hon somnade gott av och efter en låååång väntan kom läkaren. Han visade på röntgenbilderna och förklarade skadan. Hon hade fått ett brott på höger armbåge som gjort att överarmsbenet hade "böjts bakåt" och det måste rättas till med operation. PANIK!!! Tårar och oro och massa funderingar. Men det var enda möjligheten annars kan hon inte böja armen fullt ut i framtiden. En undersköterska la en tillfällig gipsskena och sen fick vi vänta på att bli inlagda på barnmedicin. Micke stannade och jag åkte hem till Emma. Det var inte lätt att åka därifrån vill jag lova.

Väl hemma så hade Mickes bror kommit för att köra hem farmor så jag slapp ge mig ut med Emma mitt i natten. Sov ganska oroligt och var riktigt trött när jag vaknade. Micke ringde och operationen skulle bli på eftermiddagen. Jag och Emma åkte till sjukhuset och först blev Emilia jätteglad att se oss, sen ville hon inte alls att vi skulle vara där. Bara pappa som gällde, det gjorde ont i mig även om jag vet att det är en tillfällig grej. Jag blev jätteledsen. Men vi gick till Lekterapin och Emilia och Emma lekte och pysslade en stund. Sen gick vi till rummet och sa hejdå för Emma behövde sova. Då ville inte Emilia att jag skulle åka och sen ville hon såklart följa med hem. Hon grät massor när jag åkte och det kändes riktigt jobbigt att lämna henne eftersom jag visste att hon senare skulle sövas vid operation.

Jag och Emma tog en sväng till Skara slöjddetaljer för att få tiden att gå, Micke ringde och talade om att Emilia hade blivit sövd vid strax efter 15 och han skulle ringa när det var klart. Riktigt sega jobbiga timmar i väntan och oron steg mer och mer. Tillslut ringde han och sa att det gått bra och att Emilia vaknat men var väldigt trött och att hon hade kräkts efter uppvaket. De hade inte behövt öppna upp utan hade rättat till frakturen och satt stift för att stärka upp.

På morgonen ringde Micke när läkarna hade varit och gett rapport och de fick åka hem när de ville så jag och Emma åkte och hämtade dem när vi gjort oss klara. Emilia gämde sig i garderoben och ville INTE åka hem och jag fick INTE vara där. Men till slut så kom vi iväg.

Nu ska hon ha gips i 3 veckor till att börja med. Hon har rejält ont och får smärtstillande. Hon vänjer sig mer och mer vid gipset och vi försöker få henne att röra på armen och fingrarna. Idag har hon faktiskt varit riktigt aktiv med armen och vi har pysslat och ritat och hon lyfter upp armen och är så duktig. Nu har vi ett stort bekymmer och det är att vi inte har någon jacka som hon kan ha eftersom gipset är så stort. Vet inte hur vi ska lösa det riktigt.

I onsdags natt så var det första natten för Emma utan napp, det vart lite ledsamt när hon vaknade och inte fick någon napp, men inatt så sov hon jättebra. Så nu är nappen BORTA!!
Vi tränar utan blöja för fullt och hon blir jättearg när vi tar på blöja igen. Hoppas att hon snart kopplar helt att hon ska kissa på pottan eller toan, hon har vid några tillfällen gått till toan och velat sitta där och bajsa och det bådar ju gott.

Nej, nu har jag skrivkramp.

Var inte timmarna längre förr?

Fattar inte vart tiden tar vägen. Hinner ju inte med något alls och ändå jobbar jag inte. Hur gör ni som jobbar? Hinner ni med allt hemarbete, barn, slappa, träna, äta bra lagad mat osv?
Usch nä det är så jag blir ledsen bara jag tänker på det. Tycker tiden bara rusar förbi och jag bara tänker att det ska jag göra och det behöver jag göra och så går det några veckor och inget av det har blivit gjort. *morr*

Var på BVC idag och Emma fick spruta, hon blev lite ledsen men det släppte väldigt snabbt. Hon förljer sin vikt- och längdkurva klockrent och är nu 78,5 cm lång och väger ca 10 kg vår lilla tjej. Emilia passade på att mäta sig och hon har blivit 95 cm lång.

Micke är ledig ikväll eftersom han fick stanna kvar på jobbet igår och kom inte hem förrän efter 6 imorse. En robot kraschade och han var med när det hände så då fick han vara kvar.

Vad ska jag skriva mer? Vet inte, har ingen inspiration just nu, får återkomma..

Det här med rubriker är svårt!

Eftersom mitt minne nuförtiden ofta sviker mig så minns jag inte om jag skrivit att vi fått upp belysning, infra och uttag på altanen. Den är nu även färdiglaserad och det blev så bra. Nu är det lite piff som ska till så det känns hemtrevligt och härligt men det känns inte så lockande nu när säsongen börjar ta slut.

En bänk är under renovering, den ska stå på altanen. Ska försöka måla klart brädorna till krukorna och montera dem så det bara är att plantera till våren. Funderar även på att köpa kapellfönster och sy till som vi kan ha som fönster på altanen för att skydda mot blåst. Känns inte som det är lönt att lägga 10-15000 kronor på att glasa in ena väggen.
Idag har jag slipat av spegeln i hallen och grundmålat den, ska fortsätta imorgon. Har plockat i ordning i pysselrummet, putsat fönster, namnat kläder och massa mer. Shit vad jag är effektiv :o) Nu blir ni lite imonerade va!

Nu ska jag kolla cyberspace lite innan det är dags att sova.
Natti natti säger en lycklig jag!

På årsdagen minns vi Old Shadows Cassius Clay!

Det är idag 3 år sedan vår älskade Cassius fick somna in.

Den 28 augusti 2009 fick han plötsligt svårt att gå. När vi kom till Blå Stjärnan i Skara var han så pass dålig att vi fick köra in honom på en bår. Efter undersökning fick vi åka vidare till Blå Stjärnan i Göteborg. Där blev han inlagd för vidare undersökningar och dagen efter konstaterades en kraftig blödning i ryggkanalen och det blev operation följt av 10 dagars rehab. Han blev inte bättre så vi valde att hämta hem honom den 7 september för att avgöra hur han mådde mentalt.

Han hade kateter och kunde inte stå på sina bakben och det var riktigt jobbiga timmar samtidigt som vi fick vara tillsammans. Vi sov alla på golvet i vardagsrummet och dagen efter var vi ute på baksidan som Cassius älskade så och det var härligt väder. Efter många samtal med Blå Stjärnan i Skara åkte vi dit för en sista bedömning av en specialist. Det visade sig att Cassius tappat all känsel i bakbenen och han fick somna in samma eftermiddag. Det är med skakande händer och tårar i ögonen jag skriver detta. För första gången på länge är jag ångestfylld. Saknar dig så oerhört mycket Cassius.


Hoppsan!

Nu var det ett tag sen jag bloggade sist. Har inte haft så stor lust faktiskt, men nu är jag här.

I veckan som gått har jag grejjat en del hemma. Elektrikern har varit här och kopplat in lampor och infravärme på altanen, blev sååå bra.

Emilia har börjat ha engelska-lektioner på dagis nu och nu håller de på med färgerna och hon är jätteduktig. Hon har också börjat lära sig jättemånga olika sånger som hon kan nästan helt när vi sjunger dem. På dagis hade hon för någon vecka sedan pusslat och när jag hämtade henne så var fröken Christin helt till sig och drog med mig för att visa. Det är ett pussel som består av 5 lager och visar hur kroppen är uppbyggd med skelett, organ, muskler, hud och kläder. Det är rätt många bitar på varje lager och detta hade Emilia pusslat helt själv!! Det är våran lilla tjej det :o)

Jag och tjejerna har varit uppe på berget och gått och lekt på lekplatsen två gånger i veckan efter dagis och i onsdags var det pyttedans.

Idag har vi varit och handlat hela familjen. Men jag vet inte om det blir så mycket lättare, känns som jag har ett tredje barn att hålla reda på hi hi.
Nu ligger tjejerna och sover och vi ska väl äta lite gott och mysa framför en film innan det är dags att sova.

RSS 2.0