Leva livet som mamma...

Ja nu är det ju inte jag som ska bli blöjfri utan Emma tänkte vi. Hon är sååå duktig och sätter sig på pottan eller toan på morgonen, inte alltid det kommer något men ändå. Sen går hon så mycket som möjligt utan blöja och det händer olyckor både här och där, men det får det vara ett tag. Hon bajsar faktiskt oftast på potta eller toa nu för så fort hon börjar ta i så sätter vi henne där så hon ska förstå kopplingen. Och förhoppningsvis så förstår hon snart kopplingen mellan kissinödig och gå på pottan. Men det är ett evigt passande.

Var hos kuratorn idag och pratade. Satte upp 5 tider för hösten och sen slutar hon. Jag sa att jag ska prata med min läkare om att börja med KBT till våren. Då frågade hon vem som skulle stå för det. Jag sa att jag har remiss till ett ställe men hon sa då att hon inte trodde att jag kunde få remiss från dem på vuxenpsyk, att de inte betalade sådant. Men jag sa att jag pratat med flera läkare om det (när jag satt i bilen på väg hem kom jag på att även jag och kuratorn pratat om det) och då sa hon att ja så kanske det är, men då ska ju en läkare anse att jag behöver KBT också. Så hon menar tydligen att efter denna hösten med samtal med henne så behöver jag inte någon mer hjälp!!! KÄRRING! Då kommer jag ju dimpa rätt ner i mina orostankar och så igen om jag inte har något stöd utifrån. Jag behöver KBT för att verkligen kunna jobba med mig själv och kunna ändra mina tankemönster.

Nej, nu ska jag snart sova tror jag.