Leva livet som mamma...

Några dagar sedan jag bloggade nu. Har inte mått så bra, har mer ångest nu efter att jag slutat helt med Sertralinet och tårarna är nära mest hela tiden. Äter nu 150 mg Venlafaxin och ska göra det i 3,5 vecka till innan jag ska höja. Ska ringa läkaren i veckan och höra om vi kan höja tidigare för så här vill jag inte ha det. Undviker än mer att träffa folk, vill helst bara dra något gammalt över mig.

Igår till idag lagade jag en maträtt som jag inte gjort tidigare, tjälknöl. Det blev så av en slump. Vi skulle äta kött och potatisgratäng igår och jag gick ner till frysboxen och hämtade upp en bit kött. La den för att tina och efter några timmar kollade i kokboken för att se vad det gick att hitta på med denna nötrulle. Det stod att den måste tillagas länge för att bli mör så antingen kokas den till saltkött eller så gör man tjälknöl som tar 6-12 timmar i ugn och minst 6 timmars marinering. (Så vi fick äta annan mat igår som ni säkert förstår.) Den åkte in i ugnen i 100 grader med köttermometer i, satte den på 70 graders innertemperatur. Sent på kvällen var den klar och jag la den i marinad och ställde den i kylen.
Så idag har vi ätit tjälknöl som var så grymt gott och en god potatisgratäng till. Emilia brukar inte äta kött i "fast form" men detta tyckte hon om så det får vi göra mer gånger.

Annars så har Emilia varit på dagis måndag till torsdag och det har gått så himla bra. 3 timmar i måndags, 4 timmar tisdag och onsdag och 5 timmar i torsdags. Hon älskar det och hon känner mer och mer trygghet där för var dag. Och vi är såååå glada att vi valde detta dagis. Jag kan inte med ord beskriva hur bra det är. Det lever upp till det jag och Micke önskade, personalen är super och deras sätt att arbeta på är kanon. Inskolningsformen var klockren för oss och Emilia och det känns så tryggt att lämna henne i deras händer. På morgonen när vi lämnar vid 9 så är de alltid ute på gården och man hinner alltid prata med personalen i lugn och ro. När vi hämtar så får vi "rapportering" om hur dagen har varit och ofta så pratar jag med alla fröknarna. Jag känner mig så nöjd med allt så det går som sagt inte att beskriva. Inte det här att man måste lämna exakt en viss tid eller att man måste hämta och vara ute från dagis innan "sluttiden" och det underlättar väldigt för mig. Hade gjort mig superstressad annars.

Jag har väl inte fått så väldigt mycket gjort här hemma under de timmar Emilia varit på dagis och när hon kommit hem så har det varit full kalabalik eftersom hon har haft så mycket nya upplevelser och är trött. Men det kommer ju lugna sig. Att jag inte får något gjort är för att det är så mycket jag vill göra så det blir kortslutning och jag blir helt handlingsförlamad. Det kommer nog ta ett tag innan jag kommer in i detta och kan slappna av.

Idag har Micke och Emilia varit ute och lekt i snön och jag har faktiskt grejat lite här inne. Städat badrummet, målat några hyllor och två lampfötter. Nu ska jag sätta mig i soffan och vika tvätt snart, kul va!