Mössebergs djurpark och en önskan om att rida igen...
Efter en natt med underbar sömn!!... eller vänta lite nu, det blev ju inte så mycket sömn för Emilia kom in vid 3.45 och då vaknade Emma till och sen vart vi vakna ett tag (läs 3 timmar) innan vi somnade om några timmar. Men i alla fall vaknade vi någorlunda utvilade och beslöt oss för att åka till Falköping och Mössebergs djurpark idag. Så efter frukost, en sen sådan, så åkte vi iväg. Vi tittade på alla djuren, förutom det som Emilia helst ville se och anledningen till att vi åkte till Mösseberg och inte Tibro mini zoo, ponnyerna. De hade gått och gömt sig :o( det var ju lite snopet. men vi fick se marsvinsungar, kaninungar, getter, griskultingar som var så sjuuuuukt söta. Tänk att något så sött kan bli så fult!? Så fanns det fåglar och dovhjortar och kossor och lekplatser. När vi sett oss mätta på djuren så var det dags att mätta magarna också och det gjorde vi på restaurangen som låg där. Det blev lunchbuffé och det var supergott. Innan vi åkte tillbaka hem så tog vi en tur till Falbygdens ost.
När vi kom hem så åkte TV:n på för det var ju lagfinal i hästhoppningen. Det gick inget bra för svenskarna tyvärr men tre av dem kvalade ändå in sig till individuella finalen på onsdag, hoppas på bättre tur då.
Jag blir så sugen på att rida när jag kollar på hoppning eller dressyr. Mest dressyr eftersom det var det som låg mig varmast om hjärtat när jag höll till på hästryggen. Det är nu många år sedan, får se nu... jag var 16 när jag slutade så det är nu 18 år sedan!!! Jag har suttit på hästryggen vid två tillfällen efter det, om än på lite mindre hästar. Att jag slutade med hästarna och ridningen var för att jag höll på att bli sparkad i ansiktet av en häst som jag skulle ha på foder. Han var inte van vid att gå i hage med elstängsel och andra dagen efter att vi fått honom så valde han att kliva rakt över elstängslet. Jag var borta över helgen och hon som ägde stallet visade hästen att det var ström i stängslet vilket ju var bra, om det inte hade varit för att hon gjorde det vid ingången. Dagen efter när jag kom ner till stallet och hade längtat efter att äntligen få ge mig upp på hans rygg och rida ut så gick jag ut i hagen för att hämta in honom. Jag hade en kompis med mig som också hon höll på med hästar, vi ropade på hästen och han började närma sig men stannade av så vi gick fram till honom. Jag visste inte vid detta tillfället vad stallägaren hade gjort. Jag satte på honom grimma och började gå emot ingången, men det gjorde inte han. Både jag och min kompis provade utan att han gick med. Han började resa sig och blev mer och mer stressad och vi förstod inte någonting. Rätt som det är så reste han sig och sparkade med frambenen och var väldigt nära mitt ansikte med hovarna flertalet gånger varpå jag föll baklänges, tappade honom och han sprang iväg. Efter den händelsen så blev jag allt för rädd och jag vågade aldrig ge det en ny chans tyvärr.
Skulle gärna vilja prova rida på riktigt igen, men det hade varit skönt att få göra det på något privat stall med en snäll och lugn häst. Eller kanske börja med att bara umgås med hästar, men inte känner jag någon som har häst inte. Är det någon av er som gör det så hojta till för sjutton!!
Nej, nu ska jag ta och lägga mig på soffan ett tag.
När vi kom hem så åkte TV:n på för det var ju lagfinal i hästhoppningen. Det gick inget bra för svenskarna tyvärr men tre av dem kvalade ändå in sig till individuella finalen på onsdag, hoppas på bättre tur då.
Jag blir så sugen på att rida när jag kollar på hoppning eller dressyr. Mest dressyr eftersom det var det som låg mig varmast om hjärtat när jag höll till på hästryggen. Det är nu många år sedan, får se nu... jag var 16 när jag slutade så det är nu 18 år sedan!!! Jag har suttit på hästryggen vid två tillfällen efter det, om än på lite mindre hästar. Att jag slutade med hästarna och ridningen var för att jag höll på att bli sparkad i ansiktet av en häst som jag skulle ha på foder. Han var inte van vid att gå i hage med elstängsel och andra dagen efter att vi fått honom så valde han att kliva rakt över elstängslet. Jag var borta över helgen och hon som ägde stallet visade hästen att det var ström i stängslet vilket ju var bra, om det inte hade varit för att hon gjorde det vid ingången. Dagen efter när jag kom ner till stallet och hade längtat efter att äntligen få ge mig upp på hans rygg och rida ut så gick jag ut i hagen för att hämta in honom. Jag hade en kompis med mig som också hon höll på med hästar, vi ropade på hästen och han började närma sig men stannade av så vi gick fram till honom. Jag visste inte vid detta tillfället vad stallägaren hade gjort. Jag satte på honom grimma och började gå emot ingången, men det gjorde inte han. Både jag och min kompis provade utan att han gick med. Han började resa sig och blev mer och mer stressad och vi förstod inte någonting. Rätt som det är så reste han sig och sparkade med frambenen och var väldigt nära mitt ansikte med hovarna flertalet gånger varpå jag föll baklänges, tappade honom och han sprang iväg. Efter den händelsen så blev jag allt för rädd och jag vågade aldrig ge det en ny chans tyvärr.
Skulle gärna vilja prova rida på riktigt igen, men det hade varit skönt att få göra det på något privat stall med en snäll och lugn häst. Eller kanske börja med att bara umgås med hästar, men inte känner jag någon som har häst inte. Är det någon av er som gör det så hojta till för sjutton!!
Nej, nu ska jag ta och lägga mig på soffan ett tag.
Kommentarer
Trackback
