Leva livet som mamma...

Idag har vi varit på Öppna förskolan, känns bra att vi kommer iväg dit en eller två gånger i veckan. Emilia tycker det är roligt med sånstunden på tisdagarna och på fredagarna så är det ju lite större barn där också som hon mer än gärna leker med. Hon kör Bobbycar och det går som hejsan, hon kör till och med på bakhjulen :o) Och trots att det är för Emilias skull vi går det (eftersom jag får släpa dit mig själv) så tycker jag att det är riktigt trevligt när vi väl är där, få prata med de andra mammorna och så. Idag kom vi in på ämnet "BVC-sköterskor" och pratade om det en bra stund och vi konstaterade allihopa att vi har samma åsikt om saken. Ska inte gå in närmare på saken här. När vi kom hem så åt vi lunch och sen väckte vi Micke. 14.30 packade vi in oss i bilen och åkte till "dansekolan" som Emilia säger. Idag var det lite fler med igen och det var lite rörigare, men det gick bra ändå. Micke satt utanför i entren med Emma för hon sov så gott, så han tittade in genom de stora fönsterutorna. Efter halva tiden så upptäckte Emilia att han stod där så då sprang hon dit och dansade framför honom :o) Märks att hon börjar bli lite mer "hemma" där nu för hon rör sig lite friare. Men hon tycker det är sååå kul. När vi kom hem så fixade vi tacos och åt innan det var nattlinne och pyjamas time. Sen satt vi och myste i soffan, Emma ammade och Emilia drack välling. Det var supermysigt som vanligt och Emma somnade i min famn och sov gott tills att Emilia som en blixt från klar himmel slår Emma i huvudet *morr* Emma fick jätteont och skrek och grät länge länge. Alltså jag vet inte vad vi ska göra åt detta för det är såååå jobbigt. Hon inte bara slår utan biter ju också, både mig, Micke och Emma, mest mig. Jag och Micke kan ju åtminstone försöka parera undan, men Emma kan ju inte det. Jag vet att det är för att hon är frustrerad och att vissa barn är "bitbarn", det är deras sätt att kommunicera, men det är så fruktansvärt jobbigt att hon gör det emot Emma. För mig har det varit en mindre bra dag idag och jag skulle helst nu bara försvinna från allt och får vara för mig själv. Kanske blir det bättre imorgon igen...