Är jag dum i huvudet eller vad är problemet?
Alltså jag fattar inte, är min värld så annorlunda? Känns som om jag kommer från en annan planet ibland.
Ja ja, vänta lite jag ska förklara.
Jag är väldigt medveten om att alla gör som de vill med sina barn, vilket innebär att jag får göra som jag vill med mina barn. (Och Micke såklart, men vi är rätt så överens, fast jag är lite mer "hård" på vissa bitar.)
Men vissa saker blir jag så arg på eftersom folk ska lägga sig i och säga att "Det är väl klart att hon ska få bla bla bla". Så nu ska jag redogöra för min åsikt i en av dessa saker, nämligen det här med att ge barn söta saker i form av kakor, bullar, glass, söta drycker och godis. Det verkar vara mer regel än undantag att små barn, ibland innan halvåret, ska få smaka på sötsaker. I min värld är detta vansinne, varför ska en 6 månader gammal bebis smaka på saft, bullar, kakor osv??? De har verkligen inget behov av detta anser jag. Varför skapa det behovet? För det är ju vi föräldrar i stor grad som lägger grunden till barnets framtida matvanor.
Grunden till min starka åsikt i detta ämne är att jag har ett sockerberoende som jag brottas med varje dag. Detta är ett helvete rent ut sagt eftersom jag har oerhört svårt att bara äta EN kaka, en LITEN skål glass, ETT glas läsk osv. Det vill säga, börjar jag äta sånt så har jag svårt att sluta.
Detta beroende hos mig innebär att jag inte vill sätta grunden till detta hos mina barn, därför tänker jag kämpa för att, Emilia som det nu i första hand gäller, inte äter sånt på så lång tid som går. Om det blir upp till 2 år, 3 år eller ännu längre återstår att se. (Micke har inte detta beroende och har därför inte lika stark övertyglese i detta ämne, men vi är relativt överens om detta ändå.)
Vad är då problemet? Jo, när man träffar människor runt omkring sig så verkar det som om det är en självklarhet att barn ska äta dessa saker. Det är som att det är synd om barnen om de inte får en bit bulle eller kaka och saft när vi vuxna fikar. Varför? Vadå synd om?? Jag tycker defenitivt inte det är synd om Emilia som inte har smakat dessa saker. Hon älskar sin mat, sin frukt och sitt vatten! Detta är nyttigt, ska hon ha något om vi fikar när hon blir större så kan hon få en bit äpple. Och så många föräldrar som ger sina barn saft och läsk när det finns så gott vatten att dricka. Jag förstår inte t ex varför barnmatstillverkarna gör flaskor med fruktdrycker från 4 månaders ålder. Vad är poängen??? Det finns fruktpuré!
En annan sak som det råder hysteri på är ju dessa majskrokar som ska ges till barn i tid och otid. För "Det är ju bra för barnen att lära sig att stoppa mat i munnen själva". Va??? Måste de få majskrokar dagarna i ända för att lära sig äta själva?
Nej vet du vad, låt oss bestämma vad vårt barn ska äta och titta inte snett på mig för att Emilia 7 månader INTE får en bit bulle eller majskrokar.
Ja ja, vänta lite jag ska förklara.
Jag är väldigt medveten om att alla gör som de vill med sina barn, vilket innebär att jag får göra som jag vill med mina barn. (Och Micke såklart, men vi är rätt så överens, fast jag är lite mer "hård" på vissa bitar.)
Men vissa saker blir jag så arg på eftersom folk ska lägga sig i och säga att "Det är väl klart att hon ska få bla bla bla". Så nu ska jag redogöra för min åsikt i en av dessa saker, nämligen det här med att ge barn söta saker i form av kakor, bullar, glass, söta drycker och godis. Det verkar vara mer regel än undantag att små barn, ibland innan halvåret, ska få smaka på sötsaker. I min värld är detta vansinne, varför ska en 6 månader gammal bebis smaka på saft, bullar, kakor osv??? De har verkligen inget behov av detta anser jag. Varför skapa det behovet? För det är ju vi föräldrar i stor grad som lägger grunden till barnets framtida matvanor.
Grunden till min starka åsikt i detta ämne är att jag har ett sockerberoende som jag brottas med varje dag. Detta är ett helvete rent ut sagt eftersom jag har oerhört svårt att bara äta EN kaka, en LITEN skål glass, ETT glas läsk osv. Det vill säga, börjar jag äta sånt så har jag svårt att sluta.
Detta beroende hos mig innebär att jag inte vill sätta grunden till detta hos mina barn, därför tänker jag kämpa för att, Emilia som det nu i första hand gäller, inte äter sånt på så lång tid som går. Om det blir upp till 2 år, 3 år eller ännu längre återstår att se. (Micke har inte detta beroende och har därför inte lika stark övertyglese i detta ämne, men vi är relativt överens om detta ändå.)
Vad är då problemet? Jo, när man träffar människor runt omkring sig så verkar det som om det är en självklarhet att barn ska äta dessa saker. Det är som att det är synd om barnen om de inte får en bit bulle eller kaka och saft när vi vuxna fikar. Varför? Vadå synd om?? Jag tycker defenitivt inte det är synd om Emilia som inte har smakat dessa saker. Hon älskar sin mat, sin frukt och sitt vatten! Detta är nyttigt, ska hon ha något om vi fikar när hon blir större så kan hon få en bit äpple. Och så många föräldrar som ger sina barn saft och läsk när det finns så gott vatten att dricka. Jag förstår inte t ex varför barnmatstillverkarna gör flaskor med fruktdrycker från 4 månaders ålder. Vad är poängen??? Det finns fruktpuré!
En annan sak som det råder hysteri på är ju dessa majskrokar som ska ges till barn i tid och otid. För "Det är ju bra för barnen att lära sig att stoppa mat i munnen själva". Va??? Måste de få majskrokar dagarna i ända för att lära sig äta själva?
Nej vet du vad, låt oss bestämma vad vårt barn ska äta och titta inte snett på mig för att Emilia 7 månader INTE får en bit bulle eller majskrokar.
Kommentarer
Postat av: Åsa
Jag håller med dig till 100%!!!Dom har verkligen inget nytta av att få "godsaker" när de är så små.Visserligen får ju Linus majskrokar men inte varje dag och inte i tid&otid:)
Saknar dig!!
Postat av: Elin
Vinga äter än inga sötsaker, fick lite tårta på sin 1 årsdag, helt onödigt att stoppa i dom sånna saker!! =)
Trackback
