Dags igen då!
Nu skriver jag det för första gången svart på vitt, EMILIA SKA BLI STORASYSTER!!!
Känns lite konstigt att magen ska växa och bli stor och att det ska komma en nytt litet liv till vår familj, men vi är sååå glada. Men illamående och trötthet hade jag ju kunnat vara utan. Imorgon ska jag till MVC och gå igenom lite inför att jag ska börja med sprutorna mot blodproppar igen och om ett par veckor är det dags för inskrivning. Inte lika nervöst den här gången eftersom jag vet lite mer vad som kan vänta.
Annars då? Vardagen har kommit tillbaka, Micke gick på första natten på jobbet igår och ligger nu och sover. Jag och Emilia försöker få dagarna att bli innehållsrika, hon har blivit lite bortskämd nu under semestern och inte behövt leka själv något, men nu har jag inte möjlighet att sitta med henne på golvet 24/7 så det tar väl ett tag för henne och mig att vänja oss. Hon är inne i lite separationsångestperiod nu också och vill gärna inte somna på dagen utan gråter när jag lämnar henne, men då är det bara att stoppa om säga sov gott och gå ut igen. Denna procedur får göras om många gånger i tät följd innan hon lugnar sig, men till slut somnar hon.
Vi har övning på gång för fullt här hemma, det gås med gåvagn och med stöd av mig eller Micke och emellanåt några steg utan något stöd alls. Hoppas att hon börjar gå snart för det sliter så på alla byxor när hon kryper vilket är tråkigt, men det är väl bara vänja sig vid slitage kan jag tro.
Annars så försöker jag få lite energi till att pyssla lite här hemma och få lite ordning, men energin lyser med sin frånvara så jag får ta lite i taget. Nu ska jag gå och diska undan lite i köket och sen fika lite.
Känns lite konstigt att magen ska växa och bli stor och att det ska komma en nytt litet liv till vår familj, men vi är sååå glada. Men illamående och trötthet hade jag ju kunnat vara utan. Imorgon ska jag till MVC och gå igenom lite inför att jag ska börja med sprutorna mot blodproppar igen och om ett par veckor är det dags för inskrivning. Inte lika nervöst den här gången eftersom jag vet lite mer vad som kan vänta.
Annars då? Vardagen har kommit tillbaka, Micke gick på första natten på jobbet igår och ligger nu och sover. Jag och Emilia försöker få dagarna att bli innehållsrika, hon har blivit lite bortskämd nu under semestern och inte behövt leka själv något, men nu har jag inte möjlighet att sitta med henne på golvet 24/7 så det tar väl ett tag för henne och mig att vänja oss. Hon är inne i lite separationsångestperiod nu också och vill gärna inte somna på dagen utan gråter när jag lämnar henne, men då är det bara att stoppa om säga sov gott och gå ut igen. Denna procedur får göras om många gånger i tät följd innan hon lugnar sig, men till slut somnar hon.
Vi har övning på gång för fullt här hemma, det gås med gåvagn och med stöd av mig eller Micke och emellanåt några steg utan något stöd alls. Hoppas att hon börjar gå snart för det sliter så på alla byxor när hon kryper vilket är tråkigt, men det är väl bara vänja sig vid slitage kan jag tro.
Annars så försöker jag få lite energi till att pyssla lite här hemma och få lite ordning, men energin lyser med sin frånvara så jag får ta lite i taget. Nu ska jag gå och diska undan lite i köket och sen fika lite.
Kommentarer
Postat av: Michaela/ smaragd
Grattis igen älskade vän!!!! <3
Postat av: Åsa
GRATTIS igen!!Är så glad för eran skull...Ni är VÄRDA detta<3
Trackback
